Företrädare för näringslivet drar slutsatser av ett splittrat val
Valresultatet är fortfarande inte helt fastställt, men Svenskt Näringsliv har redan presenterat sin tolkning: svenska väljare har röstat mot höjda skatter och mot att avskaffa karensavdraget. Bakom den slutsatsen döljer sig ett parlamentariskt läge som är allt annat än enkelt att navigera.
Ett jämnt val skapar ett osäkert parlamentariskt läge
När merparten av rösterna räknats leder oppositionspartierna med 176 mandat mot regeringsunderlagets 173. Marginalen är knapp och resultatet kan fortfarande förändras när de sista rösterna räknas in. Trots det väljer Jan-Olof Jacke, vd för Svenskt Näringsliv, att lyfta fram vad han ser som tydliga politiska signaler från valmanskåren.
Jacke tonar ned oron för att en utdragen regeringsbildning i sig skulle skada ekonomin. Några veckors osäkerhet spelar underordnad roll jämfört med innehållet i den politik som till slut genomförs, menar han. ”Den stora frågan är vilken politik man kommer att genomföra”, säger Jacke, och tillägger att Sverige är på väg ut ur en lågkonjunktur med god fart – en rörelse som inte bör bromsas av politisk tvekan.
Karensavdraget – valets ekonomiska stridsfråga
Socialdemokraternas löfte om att avskaffa karensavdraget blev en av valrörelsens mest omdebatterade ekonomiska frågor. Svenskt Näringsliv bedrev en intensiv kampanj mot förslaget och varnade för kraftigt ökade kostnader för arbetsgivarna. Centerpartiet, som kan komma att inta en nyckelroll i de kommande regeringsförhandlingarna, har tydligt avvisat förslaget om kostnaden läggs på företagen. Partiledaren Elisabeth Thand Ringqvist var rakt på sak under valkvällen: om karensdagen ändå avskaffas, går Centern i opposition.
Det är mot den bakgrunden som Jacke drar sin slutsats. Han konstaterar att det varken finns en parlamentarisk majoritet för att ta bort karensavdraget eller för att höja skatterna – och att det, enligt honom, är ett tillräckligt tydligt besked från väljarna.
LO avvisar Svenskt Näringslivs tolkning
LO-ordföranden Johan Lindholm delar inte den bilden. Han slår fast att kravet på att avskaffa karensavdraget kvarstår och att det kommer att drivas i förhandlingarna med den kommande regeringen, oavsett dess sammansättning. Lindholm framhåller att frågan handlar om grundläggande rättvisa: de som arbetar i yrken där det inte går att jobba hemifrån vid sjukdom bör inte straffas ekonomiskt för det. Han påminner om att Sverige inte hade någon karensdag på 1970-talet och argumenterar för att landet har råd att återgå till den ordningen.
Energi och konkurrenskraft pekas ut som prioriteringar
Bortom debatten om karensavdraget lyfter Jan-Olof Jacke fram energipolitiken som den viktigaste ekonomiska frågan för nästa regering. Sverige måste fortsätta bygga ut den fossilfria elproduktionen, anser han, eftersom tillgången till el är en grundläggande förutsättning för de industriinvesteringar som svenska företag är beredda att genomföra. ”Elektrifieringen är svaret både på vår konkurrenskraft och på klimatomställningen”, konstaterar han.
Svenskt Näringslivs ordförande Jacob Wallenberg, som också är ordförande i investmentbolaget Investor, delar synen att regeringsbildningen måste få ta den tid den kräver. Han efterlyser framför allt en handlingskraftig regering som stärker Sveriges konkurrenskraft och skapar goda förutsättningar för investeringar och jobbtillväxt. Wallenberg pekar ut forskning och utveckling, bättre villkor för entreprenörer, stabil energipolitik och långsiktig kompetensförsörjning som centrala frågor på den kommande regeringens agenda.
Röster från näringslivet – med olika infallsvinklar
Entreprenören Dan Olofsson, som tidigare stöttat Kristdemokraterna ekonomiskt, gör en mer direkt politisk läsning av valresultatet. Han ser en stabil icke-socialistisk majoritet i riksdagen och tolkar det som att många av de skattehöjningar han betecknar som socialistiska nu är eliminerade. Han förespråkar en alliansregering med Sverigedemokraterna som samarbetsparti om Tidöpartierna inte får egen majoritet, men väljer att avvakta med att bedöma hur det osäkra parlamentariska läget påverkar företagens investeringsvilja.
Den reform Olofsson prioriterar allra högst gäller betalningstider. Han vänder sig mot att mindre företag kan tvingas vänta mellan 90 och 120 dagar på betalning från större bolag och menar att en förändring på det området direkt skulle gynna jobbtillväxten i Sverige. Argumentet är enkelt: små och medelstora företag ska inte behöva fungera som bank åt storföretagen.
Tolkningsstriden fortsätter
Det är uppenbart att valresultatet inte talar med en röst – snarare öppnar det för parallella tolkningar som speglar djupare meningsskiljaktigheter om fördelning, rättvisa och ekonomisk politik. Medan Svenskt Näringsliv läser resultatet som ett mandat för skattestabilitet och bevarad karensdag, ser LO och vänstersidan fortfarande ett utrymme för förändring. Hur det parlamentariska pusslet läggs ihop de kommande veckorna kommer att avgöra vilken tolkning som i praktiken får styra.