Vad händer med utlandssvenskarnas röstande?
Något håller på att förändras bland de hundratusentals svenska medborgare som bor utomlands. I valet 2022 röstade bara 32 procent av de utlandssvenskar som stod i röstlängden – en siffra som länge betraktats som alarmerande låg. Nu pekar allt på att valdeltagandet 2026 slår rekord. Ambassader i Spanien, Storbritannien, Norge, Frankrike och Schweiz rapporterar kraftigt ökade röstetal, och insatserna från både regeringen och civila organisationer verkar ha gett konkreta resultat.
Vilka åtgärder har vidtagits för att öka deltagandet?
Bakgrunden är en medveten och samordnad satsning. Regeringen gav tidigare i år Valmyndigheten i uppdrag att förbättra informationen till svenska väljare utomlands. Som ett led i detta skickades ett särskilt brev till drygt 80 000 utlandssvenskar – personer som antingen var på väg att falla ur röstlängden eller som redan gjort det under de senaste 15 åren. Det är en direkt och praktisk åtgärd som riktar sig mot en av de vanligaste orsakerna till att utlandssvenskar inte röstar: att de helt enkelt inte längre finns registrerade.
Ambassaderna har också fått direktiv om generösare öppettider. Natalia Lakso, tredje ambassadsekreterare på den svenska ambassaden i Madrid, bekräftar att kombinationen av utökade öppettider och förbättrad information från flera håll har spelat roll. ”Det har också varit mer information från regeringen, Valmyndigheten och Svenskar i världen”, säger hon. Föreningen Svenskar i världen har länge arbetat för att stärka utlandssvenskarnas demokratiska deltagande, och deras insatser har i år kompletterats av ett bredare politiskt engagemang – inklusive kampanjer från riksdagspartier på plats utomlands.
Hur stor är ökningen i praktiken?
Siffrorna talar ett tydligt språk. I Spanien har nästan 6 400 svenskar förtidsröstat, vilket innebär en ökning med drygt 60 procent jämfört med 2022. I Storbritannien – det land dit Valmyndigheten skickat flest så kallade utlandsröstkort – har antalet röstande stigit från 3 097 till över 5 000. Det är en ökning på mer än 60 procent även där. Norge redovisar ungefär 600 fler röstande än förra valet, till sammantaget drygt 5 300 personer.
De länder dit Valmyndigheten skickar flest röstkort är, i fallande ordning: Storbritannien med 26 502, Norge med 24 232, USA med 21 088, Danmark med 14 176 och Tyskland med 13 754. Spanien följer med 11 081, därefter Schweiz, Finland och Frankrike. Dessa siffror speglar var de flesta utlandssvenskar faktiskt bor – och det är i dessa länder som ökningen nu syns tydligast.
Hur fungerar röstningen rent praktiskt?
Utlandssvenskar kan rösta på flera sätt. De kan besöka ambassader och konsulat under de öppettider som gäller inför valet, men de kan också använda det brevröstningskit som Valmyndigheten skickar ut. Anna Yazgan på ambassaden i London berättar att många besökare tar med sig flera kit för vänner och familjemedlemmar som inte kan ta sig till en röstningslokal. Dessa brevröster skickas sedan direkt till Valmyndigheten, utan att gå via ambassaden. I år utökades dessutom antalet röstningslokaler i Storbritannien – vallokalerna i Liverpool och Manchester var helt nya för detta val.
I Norge uppstod en ovanlig komplikation: en av röstningsdagarna försvårades av trafikavstängningar i samband med begravningen av kung Harald. Det är ett exempel på hur lokala omständigheter kan påverka tillgängligheten, trots goda intentioner. Ambassaden hade inför valet också öppnat ytterligare ett konsulat för att nå fler väljare i landet.
Vem röstar egentligen, och hur röstar de?
En fråga som naturligt uppstår är hur utlandssvenskarnas politiska preferenser ser ut. Det finns en utbredd uppfattning om att utlandssvenskar tenderar att rösta mer till höger än väljare bosatta i Sverige. Den senaste forskning som finns på området är dock från 2014, då SOM-institutet vid Göteborgs universitet publicerade en rapport som visade att Socialdemokraterna var kraftigt underrepresenterade och Moderaterna kraftigt överrepresenterade bland utlandsväljarna. Hur representativt det är för 2026 är oklart – gruppen utlandssvenskar har vuxit och förändrats sedan dess.
Det politiska intresset för gruppen är i alla fall tydligt. I början av september kampanjade Sverigedemokraternas riksdagsledamöter Jessica Stegrud och Victoria Tiblom på den spanska solkusten, med löften om mat, musik och busstransport till konsulatet i Málaga för att underlätta röstandet. Det är ett konkret exempel på hur partierna alltmer betraktar utlandssvenskar som en väljargrupp värd att mobilisera.
Vad krävs för att ha rösträtt som utlandssvensk?
Det är viktigt att förstå vilka regler som gäller. En utlandssvensk definieras som en svensk medborgare som någon gång har varit folkbokförd i Sverige och som sedan har utvandrat. Dessa personer har rösträtt i riksdagsvalet, men måste vara registrerade i en röstlängd. Rösträtten behålls automatiskt i tio år efter utvandringen. Därefter måste personen själv anmäla sig för att förnya sin registrering för ytterligare en tioårsperiod – ett krav som många missar, vilket förklarar varför så många riskerar att falla ur systemet.
Det är just detta glapp som Valmyndighetens brev i år försökte täppa till. Utfallet – rekordnivåer i land efter land – tyder på att kombinationen av bättre information, utökad tillgänglighet och aktivt partiengagemang kan göra verklig skillnad. Utlandsrösterna räknas bland de sista i valnatten, men deras betydelse för det slutliga resultatet kan visa sig vara allt annat än marginell.