Föräldrarnas ekonomi avgörande när unga ska köpa sin första bostad

Trots politiska reformer som sänkt amorteringskrav och nya regler för andrahandsuthyrning upplever en stor andel unga vuxna i Sverige att bostadsmarknaden fortfarande stänger dem ute. Det visar en ny Sifo-undersökning genomförd på uppdrag av Riksbyggen. Resultaten pekar på ett strukturellt problem: för många unga är föräldrarnas ekonomiska stöd den avgörande faktorn när det gäller att kunna köpa sin första bostad.

”Det är tufft att spara ihop till en kontantinsats”, säger Klara Eklund, som representerar en generation unga vuxna vars bostadsdrömmar bromsas av ekonomiska hinder snarare än bristande vilja. Kontantinsatsen – vanligtvis 15 procent av bostadens köpeskilling – utgör ett betydande tröskelvärde som är svårt att nå utan extern hjälp, särskilt i en tid av höga boendekostnader och inflation som urholkar sparförmågan.

Reformer räcker inte

De senaste årens politiska åtgärder syftade till att öppna upp bostadsmarknaden för fler. Sänkta amorteringskrav innebär att månadsutgifterna efter ett köp kan bli lägre, och förändrade regler för andrahandsuthyrning skapar fler möjligheter på hyresmarknaden. Men undersökningen visar att dessa åtgärder inte räcker för att kompensera för de grundläggande ekonomiska barriärer som unga möter. Bostadsmarknaden sätter, som Riksbyggens undersökning beskriver det, unga vuxnas liv på paus.

Sifo-undersökningen belyser en ojämlikhet som riskerar att förstärkas över tid: de unga som har föräldrar med kapital får ett avgörande försprång, medan de utan sådant stöd tvingas vänta längre – eller ge upp tanken på ett ägande helt. Det handlar inte enbart om ekonomi, utan om livsmöjligheter, rörlighet och möjligheten att planera sin framtid. Resultaten understryker behovet av en bredare politisk diskussion om hur bostadsmarknaden kan göras mer tillgänglig för alla unga, oavsett familjens ekonomiska bakgrund.