Marine Le Pen kandiderar 2027 trots fällande dom

Det råder ingen tvekan om att Marine Le Pen tänker kämpa ända till slutet. På tisdagen bekräftade den franska högerextreme ledaren i en intervju med TV-kanalen TF1 att hon ställer upp i presidentvalet 2027, bara timmar efter att en appellationsdomstol fastställt hennes fällande dom för förskingring av EU-medel. ”I kväll är jag kandidat till presidentvalet”, sade hon inför kamerorna, med en ton som lämnade lite utrymme för tolkning.

Appellationsdomstolen bekräftade att Le Pen gjort sig skyldig till förskingring av cirka 2,8 miljoner euro i EU-medel, men justerade straffet i förhållande till den ursprungliga domen. Den nya påföljden innebär ett år i hemmet med elektronisk fotboja samt ett valbarhetsstopp på tekniskt sett 45 månader, varav 30 månader är villkorliga – vilket i praktiken innebär ett aktivt stopp på 15 månader. Eftersom Le Pen redan avtjänat den tid som krävdes efter den ursprungliga domen, är hon nu formellt sett valbar att delta i presidentvalet i april 2027, vilket ger fallet en juridisk komplexitet som knappast är slumpmässig.

Le Pen har tidigare uttalat att hon inte skulle ställa upp om hon tvingades bära elektronisk fotboja under valkampanjen, med hänvisning till att det skulle begränsa hennes rörelsefrihet. Den frågan är dock inte avgjord. Hon har möjlighet att ansöka om att fotbojans period förkortas till sex månader, vilket i så fall skulle ge henne full rörelsefrihet i god tid innan valrörelsen når sin mest intensiva fas. Hur det juridiska läget slutligen ser ut beror delvis på kassationsdomstolen, Frankrikes högsta domstol, dit Le Pen aviserat att hon avser att överklaga domen i syfte att försvara sin oskuld.

Senare under tisdagen tog Le Pen steget fullt ut och lanserade sin presidentkampanj på sociala medier under sloganen ”För Frankrike, en renässans” – en formulering som speglar både en nationalistisk grundton och en ambition att framstå som en förnyare snarare än en kontroversiell utmanare. Hennes parti Nationell samling, RN, och partiledaren Jordan Bardella uppges stå bakom hennes kandidatur, vilket signalerar en samlad rörelse inför det kommande valet.

Det är inte första gången Le Pen befinner sig i presidentvalets strålkastarljus. Hon ställde upp 2012, 2017 och 2022, och förlorade de två senaste gångerna mot Emmanuel Macron i valens andra omgång. Den gången finns inte Macron med i bilden – han har suttit i två mandatperioder och kan inte kandidera igen – vilket förändrar den politiska dynamiken på ett fundamentalt sätt. Utan Macron som motpol öppnar sig det franska politiska landskapet på ett sätt som gynnar Le Pen, vars stöd i opinionsundersökningarna ligger på mellan 31 och 36 procent, ett resultat som placerar henne och Bardella långt före övriga kandidater.

Frågan om hur det juridiska och det politiska samverkar i det här fallet är central för att förstå vad som nu utspelar sig i Frankrike. Le Pens kandidatur utmanar inte bara hennes politiska motståndare utan också gränserna för hur ett rättsligt avgörande påverkar demokratisk valkamp. Oavsett hur kassationsdomstolen slutligen dömer, har Le Pen redan gjort ett strategiskt val: att göra rättegången till en del av sin berättelse om sig själv som en kämpe mot etablissemanget, snarare än en belastning som tynger hennes kandidatur.