Legitimation för socionomer – krav på rättssäkerhet

Socionomer som utreder och verkställer tvångsomhändertaganden av barn saknar i dag legitimationskrav – trots att deras beslut tillhör de mest ingripande som staten kan fatta. Det kräver Akademikerförbundet SSR ändring på, och uppmanar nästa regering att inleda arbetet med ett legitimationssystem för socialsekreterare inom myndighetsutövning.

Ett av rättsstatens tyngsta uppdrag

Att omhänderta ett barn är ett extremt ingripande beslut. Formellt fattas det av förvaltningsdomstolen, men det är socialtjänsten som utreder, tar fram underlag och verkställer. Uppdraget kräver avancerade juridiska, sociala och etiska avvägningar – och när bedömningarna går fel kan konsekvenserna bli förödande för de barn och familjer som berörs.

Heike Erkers och Monika Engström från Akademikerförbundet SSR lyfter i en debattartikel fram att återkommande granskningar från tillsynsmyndigheter visar på brister i handläggningen inom den sociala barn- och ungdomsvården. Kritiken rör otillräckliga utredningar, bristfällig dokumentation och ojämn kvalitet på motiveringar. Kommunerna hanterar dessutom liknande ärenden på markant olika sätt.

Politiska förslag om hårdare lagreglering eller tydligare styrning av handläggningen har kommit och gått. Problemet kvarstår. Förbundet menar att det saknas något mer grundläggande: ett individuellt yrkesansvar kopplat till dokumenterad kompetens.

Legitimation som verktyg för ansvarsutkrävande

I dag går det inte att utkräva ansvar av den enskilde socialsekreterare som handlägger ett omhändertagandeärende. Det finns ingen mekanism för individuell tillsyn, ingen möjlighet att dra tillbaka en yrkesrättighet vid allvarliga brister. Det är just det som ett legitimationssystem skulle förändra.

Akademikerförbundet SSR pekar på hur legitimationskravet fungerar inom vården. Läkare, sjuksköterskor och psykoterapeuter arbetar under ett personligt yrkesansvar och kan förlora sin legitimation om de allvarligt brister i sin yrkesutövning. Samma logik bör gälla socionomer som utövar offentlig makt över barn och familjer. Förbundet understryker att förslaget inte handlar om misstro mot professionen – tvärtom är legitimation ett uttryck för förtroende för professionens självständighet och kompetens.

För barn och vårdnadshavare skulle ett krav på legitimation innebära en konkret trygghet. En garanti om att den som utreder deras situation har dokumenterad utbildning och arbetar utifrån lag, vetenskap och professionell etik.

Inte en lösning på allt – men en del av lösningen

Socialtjänsten präglas av hög personalomsättning, svårigheter att rekrytera och en tung arbetsbelastning. Förbundet är tydligt med att legitimation inte löser alla dessa strukturella problem. Den ersätter inte behovet av tillräckliga resurser eller rimlig arbetsbelastning.

Men den adresserar något som politiska styrmedel hittills inte har klarat av: att skapa nationellt enhetliga kompetenskrav och ett tydligt individuellt ansvar. Det skulle minska risken för att liknande ärenden bedöms olika beroende på vilken kommun eller vilken handläggare som råkar ha hand om ett ärende.

Akademikerförbundet SSR uppmanar nu nästa regering att konkret påbörja arbetet med att införa legitimationskrav för socialsekreterare som arbetar med myndighetsutövning inom den sociala barn- och ungdomsvården. Samhället ställer höga krav på dem som utövar offentlig makt. Kraven på dem som fattar beslut om tvångsomhändertaganden av barn bör inte vara lägre än på någon annan legitimerad profession.