Kristdemokraterna fick 6,17 procent av rösterna i det senaste valet och utökade sin riksdagsgrupp med tre mandat. Trots framgången tvingas flera av partiets mest inflytelserika företrädare lämna riksdagen, och med Tidöpartiernas sannolika förlust av regeringsmakten kan många av dem behöva söka sig till nya uppdrag.
Ett historiskt resultat med förbehåll
Internt beskriver många KD-företrädare valresultatet som historiskt. Att partiet lyckas växa trots att det suttit i en avgående regering är ovanligt i svensk politisk historia och uppfattas av många inom partiet som ett kvitto på att man lyckats hålla en tydlig profil.
Samtidigt finns en annan röst inom partiet. Flera bedömare menar att KD hade kunnat nå ännu högre siffror om det inte vore för partiledare Ebba Buschs öppning mot Socialdemokraterna, som skapade osäkerhet om partiets politiska hemvist och riktning inför valet.
Tongivande namn faller utanför riksdagen
Mandatökningen till trots är det slående hur många av partiets tunga profiler som inte tar sig in i riksdagen. Att förlora erfarna och välkända företrädare är en organisatorisk utmaning som KD nu måste hantera, oavsett hur valresultatet i sig tolkas.
Situationen sammanfattas av en intern källa med orden: ”Det suger.” Formuleringen speglar en frustration som verkar vara utbredd i Buschs närmaste krets, där flera nu befinner sig i en oviss situation.
Maktskifte sätter press på de friställda
Eftersom allt tyder på att Tidöpartierna – Moderaterna, Sverigedemokraterna, Liberalerna och Kristdemokraterna – förlorar regeringsmakten, försvinner samtidigt de positioner och uppdrag som följer med ett regeringsinnehav. Det innebär att de företrädare som inte fick plats i riksdagen nu saknar både mandat och regeringsanknytning.
För många av dem återstår frågan om vad nästa steg blir. Övergången från aktiv rikspolitik till annat arbete är sällan enkel, och det faktum att flera lämnar samtidigt gör konkurrensen om attraktiva positioner utanför politiken desto hårdare.