Över tusen människor drabbade av klustervapen under 2025 – Ukraina dominerar statistiken

Det är en siffra som stannar kvar. Sedan årets början har mer än tusen människor skadats eller dödats av klustervapen runt om i världen – och bakom den siffran döljer sig en verklighet av splitter, brännskador och permanent funktionsnedsättning som drabbar civila i oproportionerligt hög utsträckning. Hela 87 procent av de registrerade offren är just civila, enligt en ny rapport från organisationen Cluster Munition Coalition (CMC).

Ukraina dominerar bilden fullständigt. Sedan Rysslands fullskaliga invasion inleddes i februari 2022 har landet konsekvent registrerat det högsta antalet klustervapenoffer i världen, och under 2025 härrör 87 procent av det globala totalet från ukrainskt territorium. Det handlar om en konflikt där klustervapen används aktivt och systematiskt, med förödande konsekvenser för befolkningen i drabbade områden.

Klustervapen fungerar på ett sätt som gör dem särskilt farliga för civila – inte bara i stunden, utan under lång tid framöver. De kan avfyras från artilleri eller fällas från flygplan, varefter de exploderar i luften och sprider ett stort antal mindre sprängladdningar över ett vidsträckt område. Problemet är att en betydande andel av dessa laddningar inte detonerar vid nedslaget. De ligger kvar i marken, längs vägkanter, i åkrar och i trädgårdar, och kan explodera år eller till och med decennier senare när en människa råkar vidröra dem.

Förutom Ukraina rapporterar flera andra länder om offer under 2025: Afghanistan, Irak, Kambodja, Laos, Libanon, Myanmar, Ryssland och Syrien. Det är en lista som påminner om att klustervapnens skadeverkningar sällan är begränsade till en enskild konflikt eller ett enskilt decennium. I Laos och Kambodja fortsätter människor att dödas av ammunition som fälldes under Vietnamkriget på 1960- och 70-talen – ett dystert arv som fortfarande skördar liv.

CMC:s rapport understryker den humanitära dimensionen av ett vapen som av många länder och organisationer betraktas som oacceptabelt under internationell humanitär rätt. Konventionen om klustervapen, som trädde i kraft 2010, har ratificerats av över hundra stater – men varken Ryssland, Ukraina eller USA är parter i avtalet, vilket begränsar dess praktiska genomslag i de konflikter där vapnen faktiskt används. Tusen offer på några månader är inte en abstrakt statistik. Det är tusen liv som förändrats oåterkalleligen, i länder där kriget kanske slutat – men marken fortfarande minns.