Explosionerna hördes i mörkret. I Addis Abeba, Etiopiens folkrika huvudstad, skakades natten mot torsdagen av detonationer i närheten av arméhögkvarteret i stadsdelen Torhayloch. Vad som orsakade dem är ännu oklart. Men timmar senare fattade den etiopiska regeringen ett beslut som lämnar lite utrymme för tolkning: tio eritreanska diplomater utvisades och ambassaden i Asmara stängdes. Eritrea svarade med exakt samma åtgärder. På sju år hade det som en gång hyllades som ett historiskt fredsavtal förvandlats till total diplomatisk kollaps.
Det är en dramatisk vändning i en region som redan bär på djupa sår. Inbördeskriget i norra Etiopiens Tigrayprovins har brutit ut på nytt, och det scenario som experter länge varnat för tar nu allt tydligare form: ett fullskaligt mellanstatligt krig på Afrikas horn.
Gnistan tändes i mitten av september när de Tigraybaserade rebellerna TPLF, som kämpar för regionalt självbestämmande, stormade tre flygplatser i provinsen. Precis som när det förra kriget bröt ut i november 2020 är det oklart vem som avfyrade det första skottet. Skärmytslingar hade pågått i veckor. Den federala regeringen under premiärminister Abiy Ahmed svarade med drönarattacker mot flera mål i Tigray, och konflikten eskalerade snabbt.
Det som gör situationen särskilt oroväckande är att Eritrea nu tycks redo att byta sida. Under det förra kriget i Tigray stred eritreanska förband på Abiys sida mot TPLF. Men relationen mellan Asmara och Addis Abeba har sedan dess försämrats dramatiskt, till stor del drivet av Abiys allt mer aggressiva retorik om Etiopiens behov av tillgång till Röda havet och en egen hamn. Rapporter gör gällande att eritreanska trupper redan befinner sig inne i Tigray, nu till stöd för TPLF snarare än mot dem.
Etiopien och Eritrea har ett bittert förflutet. Kriget mellan de två länderna 1998–2000 kostade tiotusentals liv och saknade en tydlig vinnare. Det följdes av nästan två decennier av kyligt och spänt kallt krig. När Abiy Ahmed 2019 tilldelades Nobels fredspris för att ha normaliserat relationerna med Eritrea, framstod det som ett historiskt genombrott. I dag framstår det fredspriset som en parentes i en lång historia av konflikt.
Styrkeförhållandena är svåra att bedöma. Etiopien har moderniserat sin armé och har tillgång till turkiska drönare som visade sig avgörande under det förra kriget i Tigray. Men Eritreas militära närvaro var lika avgörande för Abiy då. En konfrontation mellan de två länderna är ingen given seger för någon av parterna.
Egypten i bilden – och ett krig genom ombud
Ytterligare en dimension tillkommer med Egypten. Relationen mellan Kairo och Addis Abeba är sedan decennier präglad av djup misstro, rotad i striden om Nilens vatten. Egypten och Etiopien utkämpar redan ett krig genom ombud i Sudan, där Egypten stöder den reguljära armén medan Etiopien erbjudit logistiskt stöd till RSF-rebellerna. På torsdagen förklarade Abiy även en egyptisk diplomat persona non grata, en åtgärd som Kairo besvarade med samma mynt.
I en region där fiendens fiende lätt blir en allierad, befinner sig Egypten och Eritrea nu på samma sida. Det gör det regionala spelet ännu mer svåröverskådligt och farligt. Flera stater, flera rebellrörelser och en rad korsande intressen skapar en situation där eskalering kan ske snabbt och okontrollerat.
Mitt i detta kaos uppmanar Afrikanska unionen, vars högkvarter ligger i Addis Abeba, till återhållsamhet. I ett uttalande meddelar AU-kommissionen att den ”står redo att stödja ansträngningar till nedtrappning, dialog och fredlig konfliktlösning”. Det är ord som låter rätt, men i nuläget framstår de som önsketänkande snarare än realpolitik. Med kriser på flera håll i världen som kräver internationell uppmärksamhet är utsikterna för ett kraftfullt diplomatiskt tryck utifrån begränsade.
Det är människorna i Tigray och i hela regionen som bär det tyngsta lasset. Fyra år efter det förra krigets slut, med de sår det lämnade efter sig, riskerar de nu att åter kastas in i en konflikt vars slutpunkt ingen kan se. Explosionerna i Addis Abeba natten mot torsdagen kanske inte var startskottet. Men de påminner om hur nära avgrunden Afrikas horn just nu befinner sig.