Ett test från konsumenttidningen Råd & Rön visade nyligen att vanliga vindruvor i svenska matbutiker innehåller rester av bekämpningsmedel. I ett fall hittades dessutom ett otillåtet ämne i produkter märkta som ekologiska. Resultaten väcker frågor om hur säker den mat vi köper egentligen är – och vilket skydd regelverket erbjuder.
Anneli Widenfalk, riskvärderare på Livsmedelsverket, vill lugna konsumenterna. Enligt henne finns det ingen anledning till oro, trots att bekämpningsmedelsrester förekommer i livsmedel.
– Gränsvärdena har sänkts de senaste åren och många av de ämnen som innebar större hälsorisker får inte längre användas, säger hon.
Gränsvärdena bestäms på EU-nivå och är utformade för att skydda konsumenterna även utan att de behöver skala eller skölja sin frukt och grönsaker. Widenfalk betonar att myndigheterna, när de summerar den samlade exponeringen från alla olika bekämpningsmedelsrester, inte ser något som tyder på en faktisk hälsorisk för befolkningen.
Det betyder dock inte att sköljning är onödig. Tvärtom rekommenderar Widenfalk att alltid skölja frukt och grönsaker – inte i första hand på grund av bekämpningsmedel, utan för att avlägsna mikroorganismer och andra ämnen som kan orsaka sjukdom. Däremot är det viktigt att förstå att sköljning inte garanterar att alla bekämpningsmedelsrester försvinner, eftersom vissa ämnen inte är vattenlösliga.
Ansvaret för att reglerna följs vilar på producenterna och de aktörer som säljer livsmedel på marknaden. Myndigheterna kompletterar detta med stickprovskontroller, ett system som är samordnat inom hela EU. Ett harmoniserat kontrollprogram styr vilka grödor som provtas och följer ett rullande treårigt schema. Provtagningen sker ofta hos grossister, vilket innebär att eventuella problem i regel kan stoppas innan varorna når butikshyllorna.
För livsmedel från länder utanför EU gäller ett separat regelverk som kräver provtagning av importerade partier. Länder och grödor där problem tidigare har konstaterats omfattas dessutom av förstärkt kontroll, något som Widenfalk lyfter fram som ett centralt verktyg för att upprätthålla livsmedelssäkerheten även vid import.
Sammantaget pekar Livsmedelsverkets bedömning mot att det befintliga regelverket ger ett tillräckligt skydd – men att det kräver kontinuerlig tillsyn, löpande uppdateringar av gränsvärdena och ett fungerande samarbete inom EU för att hålla den nivån.