Plastpåseskatten avskaffades – och användningen ökade kraftigt
En snabb vändning i konsumtionsmönstret
Under 2025 ökade användningen av plastbärkassar i Sverige med drygt 20 procent jämfört med föregående år. Ännu mer markant är uppgången för de tunnare påsarna – till exempel frukt- och grönsaksförpackningar – som ökade med hela 65 procent. Det visar ny statistik från Livsmedelsverket.
Förändringen sammanfaller tidsmässigt med ett politiskt beslut: hösten 2024 avskaffade Sverige skatten på plastpåsar. Sambandet är svårt att bortse ifrån.
– Man kan anta att ökningen beror på avskaffandet av skatten, säger Fredrik Khayati, handläggare för avfallsstatistik vid Livsmedelsverket.
Skattens historia och effekt
Plastpåseskatten infördes våren 2020 med ett tydligt syfte: att minska nedskräpningen i naturen genom att göra plastpåsar dyrare för konsumenten. Effekten lät inte vänta på sig. Bärkassarna belades med ett påslag på tre kronor styck, och redan under 2020 sjönk konsumtionen från 74 till 55 påsar per person och år.
Det var en påtaglig beteendeförändring på kort tid – ett tydligt exempel på hur ekonomiska styrmedel kan påverka konsumtionsmönster snabbt och mätbart.
Vad hände när skatten togs bort?
När skatten avskaffades hösten 2024 vände trenden lika snabbt. Totalt fanns omkring 400 miljoner plastpåsar till försäljning i Sverige under 2025. Av dessa utgjorde nästan 250 miljoner plastbärkassar för dagligvaruhandeln. Antalet tjocka plastkassar steg från drygt 7 miljoner till 10 miljoner på ett år.
Ökningen är alltså bred – den berör både de tunna engångspåsarna och de mer robusta återanvändbara varianterna.
Sverige håller sig inom EU:s gränsvärde
Trots den kraftiga ökningen befinner sig Sverige fortfarande på rätt sida av EU:s målsättning. Unionen har satt ett tak på maximalt 40 plastpåsar per person och år. I Sverige ligger genomsnittet på 23 påsar per person – en nivå som ger ett visst utrymme innan EU-gränsen nås.
Fredrik Khayati bedömer att konsumtionen nu har stabiliserat sig.
– Jag skulle säga att vi har nått en platå nu. Det har ökat och nu kommer det nog att hålla sig på den här nivån, säger han.
Konsekvenser och frågor framåt
Utvecklingen väcker frågor om relationen mellan ekonomiska styrmedel och miljömål. Plastpåseskatten var ett av få verktyg som visade sig ha direkt och omedelbar effekt på konsumentbeteendet. Dess avskaffande har, enligt Livsmedelsverkets statistik, snabbt lett till ett ökat uttag av plastpåsar i butikerna.
Några centrala observationer från statistiken:
Om konsumtionen verkligen har stabiliserat sig på den nuvarande nivån, som Khayati bedömer, återstår att se. Mycket beror på om butikerna väljer att prissätta påsarna på annat sätt, och om konsumenterna gradvis anpassar sina vanor igen – eller inte.