Letandet efter ett namn på årets val
Svenska riksdagsval brukar få smeknamn som fastnar i det kollektiva minnet. Kosackvalet, löntagarfondsvalet och alliansvalet är exempel på beteckningar som satt sig djupt i det politiska språket. Men årets val har ännu inte fått ett sådant namn – trots att förslagen inte saknats.
Fläskvalet föreslogs av dem som ansåg att partierna ständigt kastade nya köttben åt väljarna. Men ni då-valet dök upp bland de som tyckte att ivern att peka ut motståndarna överskuggade viljan att diskutera sakpolitik. Därtill har fuskvalet, kramvalet och överbudsvalet alla föreslagits – utan att något riktigt fastnat.
Nu har valforskaren Henrik Ekengren Oscarsson vid Göteborgs universitet efterlyst namnförslag på X. Och ett uttryck sticker ut som en möjlig kandidat: rödlinjevalet.
Ett uttrycks ursprung och resa in i svenskan
Uttrycket röd linje är inlånat från engelskan. Dess historia sträcker sig tillbaka till 1928, när Osmanska rikets kollaps ledde till att amerikanska, brittiska och franska oljebolag samlades för att dela upp tillgångarna i Mellanöstern. Det var Calouste Gulbenkian som i rött drog upp gränserna på kartan – och som samtidigt säkrade sin egen andel av intäkterna. Avtalet gick till historien som red line agreement.
Från den geografiska gränsdragningen vandrade uttrycket in i det politiska språket, nu som en metafor för gränser för handlingsutrymme snarare än territorium. Någorlunda vanligt i engelskan blev det först på 1990-talet.
I svenska medier började röd linje synas för ungefär femton år sedan. Redan 2012 använde Dagens Nyheter uttrycket i ett sammanhang om Iran och kärnvapen: ”Regeringen Netanyahu har pressat Vita huset att USA måste dra en gräns, en ’röd linje’ mot Iran och dess kärnteknik.” Substantivet linje har sedan 1800-talet använts i betydelsen politiskt handlingsalternativ, medan röd länge symboliserat varning eller stopp.
Valrörelsen 2022 och explosionen 2026
Inför riksdagsvalet 2022 etablerade sig röd linje på allvar i det svenska politiska språket. Då handlade det, precis som nu, framför allt om synen på vilka partier som ansågs möjliga att samarbeta med.
Men 2026 tog uttrycket ett stort kliv. Hittills i år har röd linje använts mer än dubbelt så många gånger som under hela valåret 2022. Det präglade valrörelsen, färgade Liberalernas dramatiska ställningstagande i elfte timmen och dominerade debatten i valets efterdyningar.
Diskussionerna om röda linjer satte dessutom ramarna för hela regeringsbildningen. I takt med att partierna låst fast sig i positioner som gör varje koalitionsekvation svårlöst, har det stått klart att en majoritet kräver att åtminstone något parti överger sin röda linje. Annars väntar ett extra val – ett ord som ingen vill höra.
Ett smeknamn tar form
Språktidningens Anders Svensson konstaterar att inget av de föreslagna smeknamnen hittills har fäst på samma sätt som de klassiska beteckningarna gjort. Men ett begrepp har genomsyrat hela valåret – från de tidiga partipositioneringarna till den utdragna regeringsbildningen.
Frågan som nu ställs är enkel men inte självklar: ska 2026 års riksdagsval gå till historien som rödlinjevalet?