Minst 43 personer har hittills i år dödats i vad som misstänks vara politiskt motiverade mord i Sydafrika – ett antal som redan överstiger helårssiffran för samtliga tidigare år sedan organisationen Global Initiative Against Transnational Organised Crime började övervaka utvecklingen 2010. Det framgår av en rapport som organisationen publicerade på fredagen.
Rekordnivåer av politiskt våld
Antalet offer har slagit igenom med ovanlig kraft i år, och rapporten understryker allvaret i situationen inför det sydafrikanska kommunalvalet den 4 november. Partierna konkurrerar hårt om väljarnas gunst, och många hoppas kunna dra fördel av det utbredda missnöjet med ANC – det parti som har dominerat sydafrikansk politik sedan demokratins införande 1994. Missnöjet grundar sig i en rad olösta samhällsproblem, däribland förfallen infrastruktur, utbredd brottslighet och djupgående korruption som präglat landet under lång tid.
Av de 43 dödade tillhörde 13 personer ANC, vilket gör partiet till det hårdast drabbade. Därefter följer åtta offer knutna till MKP, partiet som leds av den kontroversielle förre presidenten Jacob Zuma, vars politiska karriär har präglats av allvarliga korruptionsanklagelser och rättsliga processer. Att just dessa partier drabbas hårdast speglar det intensiva och tidvis våldsamma konkurrensklimatet inom sydafrikansk lokalpolitik.
Politisk konkurrens och organiserad brottslighet
Global Initiative Against Transnational Organised Crime har sedan 2015 systematiskt dokumenterat sambanden mellan politiskt våld och organiserad brottslighet i Sydafrika. Organisationens rapport pekar på att det politiska våldet inte sällan är kopplat till kampen om lokala maktpositioner och kontrollen över offentliga resurser, vilket gör kommunalvalen till särskilt riskfyllda perioder. Den ökande dödssiffran i år väcker frågor om statens förmåga att skydda politiska aktörer och upprätthålla ett tryggt valgenomförande.
Sydafrika har länge brottats med politiskt motiverat våld, men årets siffror indikerar en oroväckande eskalering som sätter press på landets demokratiska institutioner. Med kommunalvalet den 4 november allt närmare är situationen en påminnelse om de strukturella utmaningar som landet fortfarande står inför, tre decennier efter apartheids fall.