Danmarks militära underrättelsetjänst har publicerat en ny och detaljerad hotbedömning som pekar på en ökande risk för ryska attacker mot Natoländer under de kommande månaderna. Rapporten är ett av de tydligaste varningsropen hittills från ett västerländskt underrättelsekollektiv, och den beskriver konkreta angreppsscenarion som Ryssland bedöms kunna genomföra.
Ett Ryssland under press
Danmarks försvarets underrättelsetjänst, FE, konstaterar i sin rapport att Ryssland befinner sig i ett hårdare läge än någonsin sedan invasionen av Ukraina inleddes. Ukrainska robotar och drönare når allt längre in på ryskt territorium, den ryska ekonomin belastas kraftigt av krigets kostnader och de väpnade styrkorna redovisar fortsatt begränsade framsteg vid fronten – trots stora personförluster.
Det västliga stödet till Ukraina förblir starkt, och det är mot den bakgrunden som FE drar sin centrala slutsats: Putinregimen söker sätt att förändra spelbilden. Underrättelsetjänsten bedömer att en potentiell attack mot ett Natoland kan inträffa inom kort, och att risken för detta är ”låg men växande”.
Tre möjliga angreppsscenarion
Till skillnad från tidigare, mer allmänt hållna varningar från västerländska underrättelsetjänster är den danska rapporten ovanligt konkret i sin beskrivning av hur ett angrepp skulle kunna utformas.
Det första scenariot rör en så kallad false flag-operation, där Ryssland exempelvis skickar en drönare utformad som ukrainsk och låter den detonera mot ett mål på Natos territorium. Det andra scenariot handlar om en direkt attack med ryska robotar eller drönare, där Ryssland i efterhand hävdar att anfallet berodde på ukrainsk störning av det ryska vapensystemet. Det tredje och allvarligaste scenariot beskriver en ”små gröna män”-operation i ett Natoland som gränsar till Ryssland – en metod som prövades när Ryssland annekterade Krim 2014, då soldater utan nationella beteckningar skapade förvirring och gav Ryssland möjlighet att förneka sin inblandning. Enligt FE skulle Ryssland i ett sådant läge först bygga upp militära styrkor vid gränsen för att kunna möta ett eventuellt svar från alliansen.
Avskräckning som svar
Nato och dess medlemsländer svarar på hotbilden med ett av sina viktigaste verktyg: öppenhet. Genom att offentliggöra hotbedömningar av det här slaget signalerar alliansen till Moskva att man är medveten om riskerna och förberedd på att agera. FE bedömer att Ryssland sannolikt bara väljer att eskalera om regimen räknar med att Nato inte svarar kollektivt – och att ett sådant antagande i sin tur är beroende av hur Ryssland tolkar den amerikanska viljan att försvara Europa.
Ordföranden för Natos militärkommitté, Giuseppe Cavo Dragone, har uttalat att alliansen är redo att möta en rysk eskalering. Sammantaget pekar den senaste hotbedömningen på att säkerhetsläget i Europa har försämrats ytterligare, och att Natos förmåga till avskräckning nu sätts på ett påtagligt prov.