När den statliga elbilspremien lanserades för ett halvår sedan väckte den omedelbart stort intresse. Hushåll runt om i landet ansökte om stödet hos Naturvårdsverket, och totalt har drygt 21 000 ansökningar kommit in sedan systemet öppnade. Men siffrorna berättar också en annan historia: ungefär hälften av alla sökande har fått avslag.
Det vanligaste skälet till ett nej är att hushållets inkomst överstiger den fastställda gränsen. Stödet riktar sig till hushåll vars samlade inkomst inte överstiger 80 procent av medelinkomsten, och ingen i hushållet får ha en inkomst på en nivå som utlöser statlig inkomstskatt. Därtill räknas kapitalinkomster in i bedömningen – något som många sökande inte verkar ha känt till.
– Många kanske tror att det bara handlar om lön, men det gör det inte, säger Elin Hall, sakkunnig på elbilspremien på Naturvårdsverket.
Hushållets storlek avgör
Inkomstgränsen är inte absolut utan varierar beroende på hur många som ingår i hushållet. Det innebär i praktiken att barnfamiljer har lättare att kvalificera sig. Bland hushåll med fem personer beviljades hela 62 procent av ansökningarna. I den andra änden av skalan finns enpersonshushållen, där bara 21 procent fick godkänt – trots att den gruppen stod för flest ansökningar totalt, med 6 666 stycken.
– Vi ser att barnfamiljer beviljas i större utsträckning, vilket är bra eftersom de ofta är beroende av bilen i vardagen, konstaterar Elin Hall.
Naturvårdsverket har ännu inte gjort någon djupare analys av varför avslagsfrekvensen är så hög. En möjlig förklaring är att många söker utan att ha använt myndighetens beräkningsverktyg på webben, eller att de befinner sig precis över inkomstgränsen.
Geografiska begränsningar skapar friktion
Förutom inkomstkravet finns ett geografiskt villkor. Stödet riktar sig till boende i landsbygdskommuner och i områden som SCB klassificerar som landsbygd. Det har uppstått situationer där personer bor utanför de berättigade zonerna men ändå är starkt beroende av bil för sin dagliga pendling – och därmed inte kunnat ta del av premien.
– Den geografiska avgränsningen är fastställd och vi har inte möjlighet att göra individuella bedömningar. Jag förstår att det kan finnas sådana situationer och det här är något vi behöver titta på framöver när vi utvärderar premien, säger Elin Hall.
Branschorganisationen Mobility Sweden är tydlig med att nuvarande avgränsningar är för snäva.
– Nu riktas det här till glesbygd, men det är fler som är beroende av bilen. Vi behöver också bredda stödet för dem som bor i mindre städer och utanför storstäder, säger Jessica Alenius, vd för Mobility Sweden.
Sjunkande intresse och drivmedelspriser
Antalet ansökningar per vecka var som högst i starten och har sedan gradvis minskat. Alenius pekar på att bränslepriserna spelat roll för konsumenternas kalkyl. Skattesänkningar på drivmedel som löper ut i slutet av september respektive november kan ha dämpat incitamenten att byta till elbil, eftersom låga bensin- och dieselpriser gör det svårare att motivera en övergång ekonomiskt.
– Ju lägre drivmedelspriser, desto svårare är det att få ihop kalkylen, menar Alenius.
Begagnade bilar en nyckel till bredare spridning
En aspekt som däremot lyfts fram som ett tydligt framgångsmönster är att stödet gäller även begagnade elbilar. Bland de inkomna ansökningarna är begagnade bilar klart överrepresenterade, vilket Naturvårdsverket tolkar som ett tecken på att inkluderingen av andrahandsmarknaden är avgörande för stödets popularitet och räckvidd.
– Det har inte tidigare funnits något stöd till begagnade elbilar. Vi ser att det är viktigt för popularitetens skull att det går att skaffa en begagnad bil och få elbilspremien. Det är en viktig slutsats som vi kan dra så här långt, säger Elin Hall.
Mobility Sweden delar den bilden. Alenius understryker att en fungerande andrahandsmarknad är nödvändig för att elektrifiera fordonsflottan på bred front, inte bara bland dem som har råd med nya bilar.
Stödets konstruktion i korthet
De bilmärken som hittills genererat flest beviljade ansökningar är Volvo med 714, följt av Kia med 654, Tesla med 528, Mini med 497 och Renault med 468, enligt Naturvårdsverkets statistik.
Frågan om huruvida premiens kriterier ska breddas – både geografiskt och inkomstmässigt – väntas bli central när myndigheten genomför sin utvärdering av stödet framöver.