Rysslands jetdrönare bryter Ukrainas försvar

Ryssland har uppgraderat sina attackdrönare och förändrat spelplanen i luftkriget mot Ukraina. De nya modellerna är snabbare, svårare att störa ut och träffar med allt högre precision – även djupt inne i Kiev.

I krigets tidiga skede skapade de första generationernas shahed-drönare stor förödelse i ukrainska städer. Ryssland sände ut dem i massiva svärmar, ibland över tusen drönare på ett enda dygn, och effekten var förödande. Men Ukraina svarade med innovation: mobila luftvärnsenheter och specialutvecklade interceptordrönare, så kallade drönarjägare, pressade ner Rysslands träffprocent till under tio procent. Det ukrainska försvaret hade, åtminstone temporärt, hittat ett fungerande svar.

Sedan våren 2025 har förutsättningarna förändrats i grunden. Ryssland introducerade då Geran 4, en jetdriven drönarmodell som flyger i runt 500 kilometer i timmen – en hastighet som de flesta ukrainska interceptordrönare inte kan matcha, eftersom de sällan når över 300 kilometer i timmen. De nya drönarna avfyras inte längre i stora svärmar utan enskilt eller i par, vilket försvårar den koordinerade bekämpning som Ukraina tidigare bemästrat. Träffprocenten för de ryska angreppen har som en följd av detta stigit markant, till ungefär 40 procent i nuläget.

Mot slutet av augusti intensifierades användningen av Geran 4, och strax därefter togs ytterligare en variant i bruk: Geran 5. Den liknar till sin konstruktion mer en kryssningsrobot, flyger ännu snabbare och rör sig i oförutsägbara banor, om än med en något mindre stridsspets. Båda modellerna är utrustade med så kallade mesh-nätverk, där signalen förmedlas via flera antenner simultant. Det gör dem betydligt svårare att störa ut med elektronisk krigsföring och möjliggör manuell styrning under en större del av färden mot målet.

Den 2 september slog en drönare ner i en av Kievs stora universitetsbyggnader mitt under pågående undervisning. Två dagar senare träffades säkerhetstjänsten SBU:s högkvarter, beläget i stadens centrum intill Sofiakatedralen. Sergej ”Flash” Beskrestnov, en av Ukrainas ledande drönarexperter och rådgivare åt president Zelenskyj, bedömer att den drönare som träffade SBU-byggnaden sannolikt styrdes via en relästation placerad på ukrainskt territorium – en enhet inte större än en halv skolryggsäck, enligt vad han beskriver i ett inlägg på Telegram. Skälet till den slutsatsen är att drönaren slog ner exakt i den del av byggnaden där organisationens chef Oleksandr Poklad har sitt kontor.

Den halverade reaktionstiden är en av de mest akuta utmaningarna för det ukrainska luftvärnet. Från det att en Geran 4 dyker upp på radar till dess att den når sitt mål har försvaret nu hälften så lång tid att agera som tidigare. Många av de vapensystem som fungerade väl mot de långsammare propellerdrivna drönarna har blivit i det närmaste verkningslösa. Att uppgradera de befintliga interceptordrönarna med kraftigare motorer är heller inte okomplicerat – de är konstruerade i lätta och billiga material som inte är dimensionerade för de belastningar som uppstår vid 500 kilometers hastighet.

I Kiev ljuder flyglarmet numera mer än tio gånger om dagen, och i städer längre österut ännu oftare. Antalet jetdrivna drönare som avfyras dagligen är fortfarande lägre än vad som gällde för de propellerdrivna – i början av september rörde det sig om mellan hundra och drygt 150 per dygn – men de är dyrare att producera och representerar en annan kvalitativ nivå av hot. Om Ryssland väljer att skala upp tillverkningen av Geran 4 och Geran 5 kan de jetdrivna drönarna komma att bli en av de mest påtagliga och svårhanterliga utmaningarna för Ukraina under hösten 2025.