AfD vinner stort i Sachsen-Anhalt

På ett torg i centrala Magdeburg sitter en 90-årig man vid sin rullator och blickar ut över platsen. Ludwig Böckle är nöjd med helgens valresultat. Nöjd, men inte obekymrad. ”Något måste förändras”, säger han. ”Jag har blivit överfallen två gånger.”

Det högernatinalistiska partiet AfD blev det största partiet i delstatsvalet i Sachsen-Anhalt med 43,8 procent av rösterna — ett historiskt starkt resultat som väckt reaktioner långt utanför delstatens gränser. I Magdeburg, delstatens huvudstad, är stödet något lägre än på landsbygden, men känslan av att något avgörande har hänt genomsyrar stadens gator och torg.

De röster som hörs till AfD:s fördel är, åtminstone i dessa möten, uteslutande mäns. 55-årige Sven, som inte vill uppge sitt efternamn, sitter utanför ett köpcentrum och uttrycker lättnad. Han har väntat länge på en förändring och hoppas att AfD nu genomför sina planer fullt ut. Tonen är inte aggressiv, utan snarare uttröttad — som hos någon som länge känt sig ignorerad.

David Wende, 20 år gammal och bosatt i granndelstaten Niedersachsen men verksam i Magdeburg, befinner sig i ett mer ambivalent läge. Många av hans vänner röstade på AfD, och han erkänner att han själv övervägt det. ”Jag förstår att människor vill ha en förändring”, säger han, ”men jag vet inte om AfD är lösningen.” Det är en formulering som återkommer i flera samtal — en frustration som är verklig, men vars svar är oklart.

Bland kvinnorna är oron mer påtaglig och mer konkret. Anna, 25, arbetar som polis och vill varken synas på bild eller uppge sitt efternamn. Hon är född och uppvuxen i Sachsen-Anhalt men funderar nu allvarligt på att lämna. ”Att välja ett högerextremt parti är framför allt dumt för kvinnor”, säger hon. ”Det känns inte bra för framtiden.” Hon stannar inte vid det abstrakta — om utvecklingen fortsätter ser hon inte tillräckliga skäl att bli kvar.

Mady Hansmann, 40 år, har en 15-årig dotter och väntar ytterligare ett barn. Hennes oro handlar om det konkreta och vardagliga: skola, barnomsorg, utbildningssystemet. ”Det är många tankar just nu”, säger hon. ”Jag kanske inte kan stanna kvar i den här delstaten på grund av de förändringar som väntar.” Hon förstår missnöjet som drivit väljarna mot AfD, men kan inte förstå hur man, med Tysklands historia i åtanke, kan ta det steget. ”Det är verkligen chockerande. Det manar till eftertanke.”

Brunhild Schulz, 66, har faktiskt läst AfD:s valprogram. Det är just därför hon reagerar så starkt. ”Så många människor vet vad de står för och har ändå bestämt sig för att rösta på dem”, säger hon, och tillägger att hon nu hoppas på ett bättre utfall i det kommande valet i Mecklenburg-Vorpommern.

I utkanten av torget finns också ett perspektiv som sträcker sig bortom Tysklands gränser. Maria, 43 år och ursprungligen från Ukraina, bor i Magdeburg med sin treåriga dotter. Hon vill inte synas på bild men talar öppet. AfD:s uttalanden om att ukrainska flyktingar bör återvända hem oroar henne inte personligen i första hand — det är partiets ryssvänliga hållning som gör henne upprörd. ”De är naiva”, säger hon. ”Det vore som att öppna en motorväg för ryssarna — rakt in i Europa.”

Vad som framträder i Magdeburg är inte ett entydigt politiskt landskap utan ett samhälle i rörelse, präglat av verkliga erfarenheter, djup oro och svåra val. Ludwig Böckle vid sin rullator, Anna som funderar på att packa sina väskor, Mady som tänker på sina barns framtid — de befinner sig alla i samma stad men ser mycket olika framtider framför sig. Det är i den spänningen som valresultatets verkliga tyngd visar sig.