Krisen i Fifa: Vad har hänt och vad kräver Norge?

Norska fotbollsförbundet har formellt begärt att Fifas president Gianni Infantino lämnar sin post. Bakom kravet ligger en veckolång kris som skakat hela den internationella fotbollsvärlden.

Vad utlöste krisen?

Det hela började tisdagen den 28 juli, när brittiska tidningen The Times avslöjade att Fifa undersökte möjligheten att bilda ett kommersiellt dotterbolag och sälja andelar av bland annat fotbolls-VM till privata investerare. Förslaget möttes omedelbart av stark kritik från flera håll.

Infantino försvarade idén och beskrev den som en del av en demokratisk process. I ett brev till Fifas 211 medlemsförbund lovade han att varje förbund skulle få ett ekonomiskt tillskott på motsvarande 194 miljoner kronor om förslaget röstades igenom — och ytterligare lika mycket för de förbund som aktivt röstade för det.

Vad hände med det kontroversiella förslaget?

Lördagen den 1 augusti skrotades planen. Infantino meddelade att Fifa inte skulle gå vidare med den. Men det räckte inte för att stilla stormen.

Enligt brittiska The Telegraph ställde Uefa ett ultimatum till Infantino: avgå eller möt en förtroendeomröstning. Tidningen rapporterade även att Uefa övervägde rättsliga åtgärder mot honom.

I ett gemensamt brev till Fifas 211 medlemsförbund bad Infantino och Grafström om ursäkt. ”Vi ber uppriktigt om ursäkt för dessa fel och lovar att se till att de inte upprepas”, löd formuleringen. Samtidigt varnade Fifa för att förbundet inte skulle tolerera ”angrepp på dess integritet”.

Varför kräver Norge Infantinos avgång?

Norges fotbollspresident Lise Klaveness var tydlig i sitt budskap till norska tidningen VG.

— Vi kommer att be Fifa-presidenten att avgå nu, sade hon och motiverade kravet med att Infantino saknar det institutionella förtroende som krävs för att leda organisationen.

— Det finns ingen återvändo för Gianni Infantino. Det internationella fotbollssamarbetet är mycket splittrat, och vi måste ha möjlighet att enas nu, fortsatte Klaveness.

Hon påminde också om att Norge redan 2023 var emot att Infantino skulle få fortsätta på sin post, och att ytterligare överträdelser sedan dess gjort situationen ohållbar. ”Det råder ingen tvekan om att det finns en djup kris för internationellt fotbollssamarbete”, konstaterade hon.

Vem stödjer Infantino?

Trots det utbredda missnöjet har Infantino stöd från flera håll. Afrikas fotbollsförbund (Caf) meddelade enhälligt att man ställer sig bakom honom. Sydamerikas fotbollsförbund (Conmebol) avvisade tanken på en misstroendeomröstning, men signalerade samtidigt öppenhet för alternativa kandidater inför kongressvalet nästa år.

Argentina och Mexiko har också uttryckt stöd för Infantino. Mexiko är värd för ett kommande VM och ingår i Concacaf — ett förbund som tidigare kritiserat Infantinos plan, vilket gör stödet från den mexicanska sidan anmärkningsvärt.

Vad händer nu?

Infantino, som tillträdde som Fifa-president 2016, har sin nuvarande mandatperiod fram till mars 2027 och har signalerat att han avser att ställa upp för omval. Huruvida det förtroendet faktiskt finns kvar inom tillräckligt många förbund återstår att se.

Krisen har blottlagt djupa sprickor i den internationella fotbollsrörelsen — mellan Europa, Afrika, Sydamerika och resten av världen. Den närmaste tidens förhandlingar och eventuella rättsliga processer kommer att forma inte bara Infantinos framtid, utan också strukturen för hur global fotboll styrs.