Tio nätter av amerikanska attacker mot Iran

En konflikt utan tecken på avmattning

Det är sent på kvällen och i Hormuzsundet brinner två tankfartyg. Explosioner hörs längs Irans kuster – i Bandar Abbas, i Bushehr, i Ahvaz och på ön Qeshm. I Kuwait aktiveras luftförsvaret mot inkommande robotar och drönare. För tionde natten i rad har USA inlett en ny attackvåg mot Iran, bekräftar det amerikanska militärkommandot CENTCOM på plattformen X. Det som till en början beskrevs som riktade militära operationer har nu vuxit till en utdragen och eskalerande konflikt med konsekvenser som sträcker sig långt utanför de direkta striderna.

Konflikten tog ny fart den 7 juli, när USA återupptog sina militära operationer mot Iran. Sedan dess har de nattliga attackerna avlöst varandra med en nästan mekanisk regelbundenhet, och varje ny omgång beskrivs av CENTCOM med liknande formuleringar: syftet är att ”ytterligare försvaga Irans militära kapacitet”. Iran svarar med drönare och robotar riktade mot amerikanska baser i regionen – i Kuwait, Bahrain, Jordanien och Qatar.

Mänskliga kostnader och diplomatisk kollaps

Bakom de militära kommunikéerna döljer sig ett växande mänskligt pris. Totalt 17 amerikanska soldater har dödats sedan kriget inleddes den 28 februari, varav två dog i samband med iranska attacker mot Jordanien under en fredag i juli. En tredje soldat saknas. Ytterligare en militär omkom i norra Irak vid ett oskadliggörande av en nedskjuten iransk drönare. Pentagons talesperson Sean Parnell uppger dessutom att närmare 100 amerikanska soldater ådragit sig skador sedan den 7 juli – varav merparten beskrivs som ”lindriga hjärnskakningar” och 96 procent uppges ha återvänt till tjänst. Uppgifterna kom som ett svar på rapporter från New York Times om att Pentagon dröjt med att offentliggöra skadestatistik, något som CNN också uppmärksammade.

På den diplomatiska fronten har läget försämrats påtagligt. Irans vice utrikesminister Kazem Gharibabadi meddelade under en lördag att landet inte längre tillämpar det samförståndsavtal som ingicks med USA för en månad sedan. Landets högste ledare, ayatolla Mojtaba Khamenei, varnade via statlig tv för ”oförglömliga lärdomar” om de amerikanska attackerna inte upphör, och konstaterade att USA:s avtalsbrott ”återigen visade för alla att den amerikanske presidentens signatur är värdelös”. Från Washington svarade president Donald Trump kortfattat: ”Vi slog till mycket hårt mot dem igen.”

Hormuzsundet – en global nervpunkt

Hormuzsundet har blivit konfliktens geografiska kärna. Genom det smala sundet passerar en stor del av världens oljeexport, och nu befinner sig både USA och Iran i lägen där de upprätthåller konkurrerande blockader i området. Den brittiska militära sjötrafikbevakaren UKMTO rapporterade att en tanker träffats av en ”okänd projektil” utanför Omans kust, med besättningen tvungen att fly i livbåtar. Timmar senare meddelade det iranska revolutionsgardet, via den statliga nyhetsbyrån Irib, att ytterligare två fartyg fattat eld efter explosioner sedan de ”försökt ta den farliga södra rutten” genom sundet. Irans revolutionsgarde uppger sig också ha stoppat fyra fartyg som försökte bryta blockaden. Oron på råvarumarknaderna är påtaglig – Brentoljan passerade återigen 90 dollar per fat när handeln öppnade efter en helg.

Iran hävdade vid ett tillfälle att man attackerat en amerikansk kommandocentral i al-Tanf i Syrien och att amerikanska trupper tillfångatagits eller dödats. USA:s centralkommando tillbakavisade uppgifterna, och nyhetsbyrån Reuters kunde inte verifiera dem. Den amerikanska militären ska dessutom ha dragit sig tillbaka från basen redan i februari.

Sprickor inom den amerikanska alliansen

Mitt i krigseskalationen har en ovanlig intern spänning blivit synlig. Vice president JD Vance riktade i en intervju med poddcastprofilen Joe Rogan skarp kritik mot flera ministrar i Israels regering, som han anklagade för att försöka ”manipulera” den amerikanska opinionen i syfte att driva USA mot ett krig mot Iran ”på obestämd tid”. Vance har profilerat sig som förespråkare för en diplomatisk lösning och har lett förhandlingarna med Teheran kring Hormuzsundet och Irans kärnenergiprogram. Hans utspel signalerar att det finns meningsskiljaktigheter inom den amerikanska administrationen om hur länge och på vilka villkor kriget ska föras.

Gaza – en parallell kris

Samtidigt som kriget mellan USA och Iran dominerar nyhetsflödet fortsätter våldet i Gaza. Under en lördag dödades minst elva människor i israeliska attacker, bland dem fem medlemmar ur samma familj – tre barn och deras föräldrar – när Israel attackerade en lägenhet i nordvästra Gaza. Den enda överlevande i familjen var ett barn som befann sig på annan plats. Boende vittnade om att ingen förvarning gavs; den israeliska militären uppgav att attacken riktades mot en ”Hamas-terrorist”. Tidigare under veckan dödades minst åtta människor i en israelisk attack nära en marknad i centrala Gaza, under ett pågående begravningståg. Enligt de Hamaskontrollerade hälsomyndigheterna har minst 1 123 människor dödats i Gaza sedan vapenvilan trädde i kraft i oktober förra året.

Vad händer härnäst?

Konflikten mellan USA och Iran visar inga tecken på att avta. Tvärtom tycks varje natt av attacker och motattacker cementera ett mönster som blir allt svårare att bryta. De diplomatiska kanalerna är för tillfället stängda efter att Iran hävt samförståndsavtalet, och de mänskliga och ekonomiska kostnaderna stiger. Hormuzsundets strategiska betydelse gör att konsekvenserna inte stannar vid de direkt inblandade parterna – hela den globala energimarknaden påverkas, och länder i regionen som Kuwait, Bahrain och Jordanien befinner sig i en alltmer utsatt position. Hur länge den här dynamiken kan fortgå utan att leda till en ännu mer omfattande regional konflikt är en fråga som världens diplomater och analytiker nu ställer sig med växande oro.