Djurskyddslagen följs inte – länsstyrelsen tillåter expansion av storskalig kycklingfabrik

Sverige har en av världens mest ambitiösa djurskyddslagar, men hur väl efterlevs den i praktiken? Ett konkret fall från Kristianstad väcker allvarliga frågor om myndigheters roll och ansvar när det gäller industriell djurhållning.

Expansion trots kritik mot djurvälfärden

Länsstyrelsen har gett företaget Swehatch AB tillstånd att utöka sin uppfödningsanläggning för unghöns i Kristianstad kommun. Anläggningen, som redan håller 45 000 fåglar, får nu möjlighet att utöka med ytterligare 20 000 individer.

Unghönsen föds upp till 19 veckors ålder innan de transporteras till en annan anläggning, där de används för att producera ägg som kläcks till det som kallas turbokycklingar. Dessa fåglar är framavlade för snabb och kraftig tillväxt, vilket medför allvarliga hälsoproblem.

Den svenska djurskyddslagen slår fast att djur ska hållas i en god djurmiljö där deras välfärd främjas och där de ska kunna utföra för arten naturliga beteenden. Kritiker menar att industriell storskalig djurhållning av det här slaget per definition strider mot lagens intentioner.

Bristande insyn i myndigheternas kontroller

Offentlighetsprincipen är en grundpelare i den svenska demokratin och syftar till att medborgare ska kunna granska myndigheters beslut och arbete. I det här fallet verkar den principen inte fungera som avsett.

När allmänheten begärde ut länsstyrelsens kontrollrapport från Swehatch AB:s anläggning år 2020 visade det sig att fyra kritiserade områden hade maskerats. En begäran om att få ta del av rapporten i sin helhet avslogs med hänvisning till sekretess. Resultatet är att en offentlig myndighetsrapport i praktiken inte är offentlig för de medborgare som vill granska den.

Det väcker frågan om vilken reell insyn allmänheten har i vad som sker i landets djurhållningsanläggningar – och om sekretessreglerna används på ett sätt som är förenligt med offentlighetsprincipens syfte.

Politiska frågor väntar på svar

Fallet Swehatch AB illustrerar en bredare problematik: att lagen finns, men att tillsynen och efterlevnaden brister. Länsstyrelsen, som är den myndighet som ska säkerställa att djurskyddslagen följs, har i stället godkänt en expansion av en verksamhet som ifrågasätts ur djurvälfärdssynpunkt.

Frågor riktas nu mot landets politiker om hur de avser att säkerställa att djurskyddslagen faktiskt efterlevs, och om det ekonomiska stödet till storskaliga anläggningar där djurvälfärden ifrågasätts bör omprövas. Det är frågor som förtjänar tydliga och faktabaserade svar – oavsett politisk färg.